Timglas

Lars Winnerbäck

Anna, bussarna här utanför går ingenstans Det är ingen som vill någon vart Jag har åkt så många varv Men det är alltid lika svart

Anna, är det tiden på året som skrämmer Är vi trygga bakom väggarna här Jag vill inte få in den här världen Den är så tom och tyst och tvär.

Och min tunna karaktär ​ Bara vrider och vänder sig. Jag vill vara en bättre man för dig. Ett smartare drag, en lösning

En lanterna på din gungande båt Ja, jag vet att jag sluter igen Men det känns som det är mig dom vill åt Ja, jag vet men det känns så än

Anna, det är ett timglas som bara rinner Det finns inget att förstå När himlen är blodröd och brinner Är det natten som tränger sig på

Och jag drömmer så konstigt igen Anna, håll mig hårt För jag skakar av all denna meningslöshet Jag förstår bara det som är vårt

Anna, nu tänder dom gatubelysningen Bussarna åker sitt varv Jag letar efter rispor i ytan En spricka, ett hål, en skarv

Det måste komma nåt bra ur allt Det måste växa nånting under alla listor Alla bingon, alla tävlingar, alla steg tillbaka Res mig upp, ge mig lust att hänga på Jag ska värma dig Anna, jag ska lyssna och förstå För trots all tomhet, trots det timglas som sliter i oss Ska vi hitta en väg ändå Vi ska hitta en plats ändå Hitta ett hem, vi två